Den 16 oktober 2012 var vi inbjudna att besöka Robert Möllers Verktygsmakeri på Ekerö. Robert, som varit medlem i MTK tidigare, har samlat sitt företag, sin hobby och sin bostad till en plats, vid Bonavik långt ut på Ekerö. Att Robert inte så ofta deltagit i våra ordinära träffar blev rätt begripligt, då vi insåg hur långt ut i Mälaren man kan åka torrskodd. Trots en tidig start från KTH, redan kl 15, tog det över en timma att åka bil till det Möllerska högkvarteret.
Endast ett litet gäng på summa 8 deltagare hade lyckats mobilisera tillräckligt intresse, och/eller lyckats göra sig fria från andra förpliktelser. Det är bara att beklaga dem som missade tillfället, ty det blev i mycket trevlig utflykt, i strålande höstväder.
Verktygsmakeriet erbjuder hela processen, från idé till färdiga plastdetaljer. Det innebär konstruktion i CAD, formtillverkning i NC-maskiner och sänkgnistmaskiner, samt plastformsprutning. Här ser vi Robert vid en av plastformsprutorna.
Vid gnistbearbetning behövs elektroder av koppar eller grafit, med den form man vill gnista fram i det slutliga formverktyget. Tillverkningen sker i fräsmaskin, varvid koppar är ett besvärligt material att skära i, medan grafit är lättbearbetat, men sprider svart grafitdamm över allt och alla. Pest eller kolera, Möllers föredrar grafit, något som syntes tydligt på t ex denna fleroperationsmaskin.
Här ser vi ett gäng av de grafitelektroder man framställt för efterföljande gnistbearbetning.
Då formverktyget är färdigt placeras det i en plastformspruta, där dess kaviteter fylls med smält plast under tryck. Här har vi ett av otaliga råmaterial, i form av små kulor, granulat. På bild 5 kan den skarpsynte kanske se att en och annan kula har en annan kulör än majoriteten. Dessa enstaka färgade kulor är märkligt nog allt som behövs för att förvandla vit plast till färgglad.
På bild 6 ses Robert förevisa ett gott exempel på en färgad plastdetalj, omgiven av Ulf, Björn, Johan, Robert och Mats.
Att Hr. Möller har högtflygande plan(er) framgick redan i verksta´n.
Omfattningen av flygintresset blev än tydligare då vi fick besöka Roberts hobbyverkstad. Här fanns modellflygplan av en mängd olika typer och i olika utvecklingsstadier, såväl vingförsedda plan som helikoptrar.
Modellflygplanen hade mer avancerad utrustning än er referent kan minnas, såsom t ex GPS. Mest fascinerande var nog det plan som Robert utrustat med en ”on-board” videokamera, vilken sände bilder till basen, och till små bildskärmar i form av ett par glasögon. Föraren på marken, med sin fjärrkontroll, kunde alltså se exakt vad en miniatyr-pilot ombord skulle sett, och styra som om han befann sig i cockpit! Än så länge inte 3D-bilder, men det skulle inte förvåna om det kommer också…
Hobbyverksta´n var utrustad med en fullt modern CNC-fräsmaskin, något som verkligen imponerade på er skribent.
Rundvandringen avslutades med en titt i garaget, där Robert visade ytterligare ett imponerande modellflygplan.
Den blå bilen är inget man ser dagligdags, men passande om man är bosatt på en ö i Mälaren: En Amphicar, är både bil och båt, eller snarare ingendera, lika usel i båda tillämpningarna. Amphicar byggdes i Tyskland, men med en motor från Brittiska Triumph Herald.
I garaget fanns även en Porsche 928 och en 911, samt en riktigt gammal klassiker, en A-Ford Coupé från 1930 (?).
Som en positiv (!) final på rundvandringen bjöd Robert på lite musik, med instrumentet på.
Kvällen avrundades med kaffe i bostadens ”lighthouse” en inglasad fyrtornsliknande påbyggnad på huset.
Tack Robert för ett fascinerande och inspirerande besök!
Vid tangenterna: Björn Sandberg
Bakom kamerorna: Anders Hedborg och Ulf Tolérus