Studiebesök på Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna i Köping.
Den 16:e oktober 2016 samlades ett 15-tal medlemmar i Köping för att bese bilar och annat tekniskt intressant. I lokaler som en gång hyst Köpings Mekaniska Verkstad finns nu teknikhistoriskt intressanta dyrgripar från flera källor. De mest exklusiva bilarna kommer från Stiftelsen Bertil Lindblads Samlingar, och innehåller bilar från Lindblad och Curt Borgenstam. Dessutom finns annan teknikhistoria med anknytning till Köping, som växellådor från Volvo och svarvar från Köpings Mekaniska.
Museet ställde upp med två guider, Carl-Anders Magnusson och ”växellåds-Hasse” (?). Till höger om dem väntar Lars Wallentin, Priidu Puck och Lars Jansson på att besökarskaran skall bli fulltalig.
Vår medlem Anders Hedborg till vänster studerar litteraturen om museet. Han bor numera i Motalatrakten, men hade trots detta infunnit sig i Köping. Inte nog med det, han hade med sig sin mamma, som trots sina 92 år var väl så pigg som övriga träffdeltagare. Och som om inte räckte, hon hade för många år sedan faktiskt fått åka med i någon av de gamla klenoder som nu finns i museet!
Bertil Lindblads Mercedes SSK, en bil som han köpt mer eller mindre som skrot, och återställt till ”som-ny-skick” under en mångårig renoveringsinsats. Bilen är inte bara en av få tillverkade SSK-bilar utan har tävlingshistoria, bl.a. från Rämenloppet på 30-talet, där den kördes av Karl Ebb från Finland.
Massiva avgasrör på SSK, och dubbla reservhjul baktill. Däcken tillhör tydligen de få reservdelar som går att köpa till rimliga pengar. Trots sin storlek erbjuder bilen inte mycket utrymme för föraren. Varken denna bil eller andra fordon ur Stiftelsens samlingar får säljas, så det är ingen idé söka ett SMS-lån…
Maskinrummet i SSK. Den flänsade kompressorn (eller är det en blåsmaskin?) skymtar framför motorn, och matar förgasarna, som alltså arbetar under tryck. Imponerande välgjort, men uppenbarligen inte så lättarbetat. Våra guider hade själva skruvat med bilarna, och visste alltså vad de pratade om, föredömligt!
Stiftelsens Panhard-Levassor från 1912. Sex cylindrar, 6 liter och 90 hp, endast tillverkad i 40 exemplar.
Slidventilmotorn i Panhard-Levassor gav en tyst och behaglig gång, värdig en lyxbil.
Våra guider demonstrerar slidventilsystemet, som i det här utförandet hade cylindriska slider som rörde sig rätlinjigt, inte med vridningsrörelse som i en del andra slidventilmotorer…
Tomas Andersson och Lars Jansson betraktar med vördnad muséets Bugatti 35, en av tidernas mest segerrika tävlingsbilar.
Bugattis maskinrum. Rak 8:a på 2.3 liter, 3 ventiler per cylinder, enkel överliggande kamaxel, cylinderhuvud och block gjutna i ett stycke. Ettore Bugatti, Le Patron, var italienare från Milano, men biltillverkningen ägde rum i Molsheim, nära Strasbourg. Det är inte svårt se att hans konstnärliga sida styrde mycket av konstruktionen.
John Bryntesson från Dalsland for till Amerika för att leta guld. Han var en av dem som lyckades, skapade sig en förmögenhet på kolossala 300 miljoner dollar. Då han behövde en bil, bad han sin medhjälpare köpa en likadan som USA:s president färdades i. Det var en Piers-Arrow 7-Passenger Touring av årsmodell 1919, ett av de mest påkostade fordonen på marknaden.
Då Bryntesson, kallad Guldkungen, flyttade hem till Sverige tog han med sig sin bil. Så småningom skänktes den till Lindbladsstiftelsen under 1990-talet och trakterades med en fullständig renovering. Det visade sig då att bilen inte bara var av samma modell som president Wilson åkt i, den var i mångt och mycket identisk. T.ex. hade den en unik typ av transmission, speciellt utformad för att medge ”kortegekörning”, mycket långsamt och ryckfritt!
Maskinrummet i Piers-Arrow, rak 6:a med sidventiler, dubbeltändning. Oerhört välgjort, inget fusk här inte
Inte bara lyxbilar i samlingarna, även detta enkla fordon finns att beskåda. En ILO påhängsmotor från första halvan av 1950-talet.
Detta var några smakprov från samlingarna i Köping. Det finns mycket mer, ni som inte var med, tag chansen då ni passerar Västmanland härnäst!
Björn S